10:25:13
Innergården iordninggjord!
Förra året låga jag ock rensade hela innergården på ogräs.
Jag vägrade att göra det igen!
Det tog hur lång tid som helst och det höll sig inte fint speciellt länge kan jag meddela.
Så i år tog vi beslutet att vi tog in en firma som fick schakta bort de översta 5-10 centimetrarna, ta bort de största stenarna, lägga dit markduk och sedan lägga på ny sten.
Så här såg det alltså ut, precis som förra året.
Men förra året så var man väl kanske lite mer entusiastisk och orkade ligga på knä i flera timmar i några dagar för att rensa bort allt ogräs.
Så var inte fallet i år!
Staketet hade ju sett bättre dagar.
Av någon anledning så var det byggt snett ut från husväggen, istället för att sättas i 90 grader från huset.
Och för att få bort dom enorma plintarna och hemmagjorda cementklumparna som skulle stabilisera staketet tog jag min bil till hjälp.
Några av dom var nergrävda en meter.
Jag har sett alldeles för många videoklipp på Youtube där dom väljer att sätta ett rep/kedja i fronten på bilen, för att sedan alltihop sedan har släppt och slagit sönder hela vindrutan.
I bakrutan på Skodan sitter att galler, så det hade dämpat kollisionen vid en eventuell olycka.
Men, allt togs bort på en halvtimme.
Grävmaskinen levererades på kvällen.
Dagen efter var det full rulle.
Jag kan starkt rekommendera Mörrums Gräv faktiskt!
Jag kan starkt rekommendera Mörrums Gräv faktiskt!
Alla jag kom i kontakt med var väldigt trevliga och dom arbetade snabbt!
När den nya stenen var på plats så var det dags för mig att lägga kantstenen på plats för att stenen inte ska sparkas ut på garageuppfarten mer än nödvändigt.
Garageuppfarten ska också göras i ordning, men inte nu.
Garageuppfarten ska också göras i ordning, men inte nu.
Sedan började byggandet av det nya staketet.
Istället för att köra den enkla (lata) vägen och göra staketet i tryckt virke, så valde vi att måla det vitt.
Istället för att köra den enkla (lata) vägen och göra staketet i tryckt virke, så valde vi att måla det vitt.
Att måla är verkligen supertråkigt!
Grundfärgen går snabbt, den är ju liksom bara att blaska på och man behöver inte tänka på något jättejämnt lager.
Men det vita sedan, jag har ju en sån där liten tvångstanke att penseldragen måste göras i träts riktning, under alla omständigheter, även när det sedan sitter på plats och det ska aktas gångjärn och annat för att inte det ska bli vitt.
Det hela tar då sin lilla tid.
Och Cilla höll mig sällskap hela tiden.
Det nya då!
Dörren till längan ska bytas ut snart och det röda staketet ska göras likadant som det vi gjort nu, för att det ska bli enhetligt.
Vi är sjukt nöjda över att vi valde att göra staketet vitt.
Och maken hade som vanligt sina snabba uträkningar om mellanrum hit och dit, vinklar här och där, när jag står som ett fån och bara stirrar på honom, spelar med som om jag vet precis vad han menar och säger på rätt ställen:
Ja, ja.
Visst är det så.
Ja, det blir det ju.
Sen kan den här konversationen utspela sig:
Maken:
- Och där blir det sedan 1443 och då blir det 980 här.
Jag:
- Nja, blir det verkligen det?
Maken:
- Ja, om vi ska hade såhär *visar med tumstocken* så blir det så.
Jag:
- Jaha! Ja, ja, okej...
Trots att jag inte har den blekaste aning om vad jag ifrågasätter...
Så, nu går staketet i en rät linje.
Skönt det.
Det syns inte på bilderna men maken fick haka ut några av staketbrädorna för stenmuren.
Det var en glipa på nästan 50 centimeter.
Elvis hade nog inte lagt ner någon energi på att ta sig ut där med tanke på sin lathet, men Cilla hade flugit ut där igenom som en gasell.
Med tanke på hur nöjda vi är med resultatet så här långt, så var det värt alltihop!